top of page

Much too much clothes

André Magnusson

 Skriver och funderar kring Klädkonsumtion 
Home

Essä

Jag är ambivalent.

Kläder är härligt, snyggt och roligt. Kläder är en industri som smutsar ner vår värld och utnyttjar människor. Det finns ett köttberg, det finns ett matberg men det finns även ett klädberg. Det finns kläder överallt. Kött är gott, mat är gott, men kläder då? Kläder är fula, har dålig kvalité, blir snabbt passé, kostar pengar och skitar ner miljön.

Samtidigt.

Kläder är snygga, har bra kvalité, kan vara billiga samt miljövänliga och vissa plagg går aldrig ur tiden. Jag är helt enkelt ambivalent när det kommer till kläder och konsumtion. Drar man det till sin spets blir det en väldigt existentiell fråga. För om jag inte får konsumera, vad ska jag då göra av mitt liv och min fritid. Samtidigt, om jag inte slutar konsumera finns det kanske inte en möjlighet att ens leva och kunna konsumera. Som ni märker är detta en mer komplex fråga än vad en från början kan tänka sig.

 

Det är som med mycket annat i min livsvärld. Jag läser reportage, ser nyhetsinslag och tittar på dokumentärer om klädindustrins baksida. De får mig att bli medveten och fyller mig med motivation att förbättra mig. Sluta konsumera klädesplagg som jag inte kommer använda speciellt mycket för att sen bara kasta bort. Sen går det några veckor och jag är fortfarande medveten men det rinner av mig och så klickar jag hem en skjorta från asos.com eller liknande. Vi svenskar konsumerar cirka 13 kg kläder varje år och 8 kg slänger vi i soporna. Det blir nästan två tredjedelar kläder som slängs i soporna och detta upprepas varje år med varierande siffror men inget visar på en minskning inom den närmaste tiden. Svenskars konsumtion av textilier står för 2-3 procent av svenskars utsläpp av växthusgaser (räknar in hela produktionskedjan). Lösningen är egentligen enkel, det vill säga handla mindre kläder. Det är förstås enklare sagt än gjort. Som de flesta av oss vet så är Sverige och världen beroende av handel på grund av hur vår värld är uppbyggd. Mindre konsumtion resulterar i mindre jobb och jobb är det som får vårt samhälle att gå runt. Sysslolösa människor är ofta inte lika glada människor och utan inkomst blir det svårt att hanka sig fram i livet.

 

Som jag nämnde ovan är konsumtion en stor del av våra liv och kläder inte minst, en stor del av vår identitet. Den postmoderna människan skapar sig flera olika identiteter för att kunna anpassa sig till olika situationer i livet. Denna jakt på att passa in eller sticka ut beroende på situation är något som präglar många individers vardag. Den franske sociologen och filosofen Jean Baudrillard pekar på att konsumtionen grundar sig i en föreställd känsla av brist hos människor. På grund av denna upplevda känsla kan konsumtion fortsätta i all oändlighet om vi som människor inte kan börja tänka i andra banor. Konsumtion av kläder låter harmlöst och ses ofta som ett nöje. Känslan av brist hade inte varit så farlig om vi människor kunde mätta det som vi känner saknas. Så är inte fallet och därför får vår miljö och människor i andra delar av världen lida. Främst är det människor som arbetar i stora klädfabriker i östra Asien som får lida för vår konsumtionslust i västvärlden och andra konsumtionsstarka länder.

 

Två svenska journalister, Moa Kärnstrand och Tobias Åkerblom, har som grävande journalister skrivit en bok om klädindustrins baksida som heter Modeslavar: den globala jakten på billigare kläder. Jag har sedan tidigare haft en bild av de dåliga förhållandena som arbetare får utstå i länder med sämre arbetsvillkor. Efter att tagit del av Kärnstrand och Åkerbloms berättelse genom en podcast fick jag veta hur illa det verkligen kan vara. Jag med många andra har säkerligen missat att år 2013 dog 1129 personer när en byggnad med klädfabriker rasade samman i Dhaka, Bangladesh huvudstad. 1129 människor dog för att jag med många andra ska kunna köpa mina jeans till ett billigare pris, 1129 människoliv. Det är en siffra man bör ha i åtanke nästa gång man inhandlar ett plagg som en kanske egentligen inte behöver. Om man väl vill eller behöver köpa sig ett nytt klädesplagg så är det väldigt svårt att veta om plagget tillverkats under godkända förhållanden. Frågar du i butiken kan expediten inte ge dig mycket mer information än det som står på lappen i plagget. Produktionsledet är så pass invecklat och svårt att spåra att det går inte att utröna vad som har producerats under sjysta förhållande. Att spåra ursprungsland är ännu svårare på grund av att det är där plagget sätts ihop som räknas som ursprungsland. Det vill säga att knapparna kan vara producerade i Kina, gylfen i Sverige och tyget i Burma men allt blir sammansatt i Bangladesh. Det är en miljöpåverkan en ofta inte tänker på, själva transporten  smutsar ner något kopiöst och där finner vi ännu ett problem för miljön och människors arbetsförhållanden. Det här med produktion av kläder är en invecklad historia och det luktar korruption lång väg. Saken är den att de länder som producerar kläder till stora internationella klädföretag tjänar väldigt mycket pengar på klädindustrin och regeringar ser därför ofta mellan fingrarna för dåliga arbetsförhållanden och miljöproblem.

 

Vad jag och mina medmänniskor kan göra för att skapa en bättre och mer hälsosam klädindustri är svårt att svara på. Det första är att uppmärksamma problemet och påverka  konsumerande människors patos. Att uppmärksamma problemet gör redan många hängivna och dedikerade människor men jag anser att det försvinner i mediebruset. Som jag nämnde ovan är jag själv lika dålig på att leva som jag lär. Jag har ändå nåtts av budskapet av att något måste göras. Rubrikerna för nya vårmodet är helt enkelt större och skrivna med versaler. Vi blir överösta av reklam i alla dess former med vad nästa plagg är som en ska konsumera.

 

Det finns som oftast ljus i tunneln. Det finns medvetna klädföretag, dessvärre är det inga av det stora aktörerna. H&M och Gina Tricot visar i alla fall upp sin produktionskedja men det hjälper inte direkt de som producerar kläderna men transparens ska uppmuntras. Den svenska jeanstillverkaren Nudie Jeans har jobbat med hållbarhet och ser till att de arbetare som producerar deras jeans får sjysta arbetsförhållanden och rätt till en bra lön. Om Nudie kan göra det anser jag att de stora klädföretagen bör kunna följa och sätta samma krav. Priserna hade stigit men det hade i alla fall jag accepterat och förhoppningsvis skulle konsumtionen inte bli lika extrem som den är idag. Jag må ha fel och det ska erkännas att jag själv inte är guds bästa barn när det gäller att leva humanistisk och för en hållbar värld. Jag önskar att jag själv och andra kan minska sin klädkonsumtion och försöka ändra sitt tankesätt när det kommer till kläder. Jag vill inte plocka bort allt det härligt kreativa och fina som finns i utsmyckning av kroppen, det är ett språk och en kommunikation i sig själv som är svår att finna någon annanstans. Jag tror och hoppas att om vi som konsumenter kan åtminstone halvera vår konsumtion och försöka förstå att de kläder vi äger räcker långt och länge. Jag vet, det är väldigt svårt att ändra på sig men låt oss alla försöka så kan vi komma in i nya tankemönster och försöka förstå att den brist vi upplever kommer aldrig att kunna fyllas. Tillsammans kan vi bli lyckligare med mindre kläder här hemma i Sverige samtidigt som vi skapar bättre förhållanden för människor hundratals mil bort.

services
Köp högre kvalitet och använd dina kläder längre
Efterfråga miljö- och etiska märkningar när du köper nytt
Sköt om dina kläder och textilier så håller de längre

O

Om

Mitt namn är André Magnusson. Jag läser sista terminen på Malmö Högskolas program Medie- och Kommunikationsvetenskap. Denna sida är skapad för kursen Gestaltande arbete och är baserade på mitt Examensarbete. Ett arbete jag gjorde tillsammans med Anton Persson vilket handlade om kläder, konsumtion och identitet. Jag vill i min gestaltning, som en förlängning av examensarbetet, vända och vrida på klädkonsumtion och den påverkan det har på oss människor och vår miljö.

About

K

Kontakta mig

Vill du kontakta mig?

Fyll i dina uppgifter nedan så svarar jag  så fort jag kan!H

Klart! Meddelandet mottaget.

Contact
bottom of page